Vid en resa söder om huvudstaden passade jag på att provfiska en ny sjö. Sådant är alltid lika spännande. Fin is och 20 minuters promenad med fullastad släde på släp förde mig till sjöns djupaste del mitt ute på sjön. Efter att ha fastslagit några enslinjer – kan ju vara bra att ha kanske någon annan gång om den här fisketuren skulle ge något intressant –  borrade jag upp en linje och satte ut några mörtar i olika format. Det var mulet och ganska småblåsigt och förhoppningarna om utdelning låg väl på en sund fördomsfri nivå. Fiske är fiske, och på ett nytt vatten var jag i alla fall nöjd med att ha kunskapen om sjöns djupaste parti – alltid något att börja på. Fyra timmar senare kände jag mig ännu mer nöjd. Inte så mycket över fångsten som över antalet napp. Räknade till 12 gösnapp – där jag inte lyckades kroka någon. De stod mest och höll löst i mörtarna. Då är de svårkrokade. Svårt också att veta om det bara var smågös, även större gösar kan ju bete sig så här. Märkena på mörtarna lämnade inte tillräckligt med tydliga indikationer för att kunna göra tvärsäkra bedömningar.  Bättre tur med gäddorna, de var mer resoluta och en handfull krokades och återbördades, topp 4-5kg.